Vid KIF:s årsmöte 1955 valdes Sylve Karlsson, Ragnar Gunnarsson och 
Bo Sörensson till ledamöter av en alldeles ny sektion, bandysektionen. Deras intresse för spelet med det röda nystanet hade föranlett dem att gå in med en motion till KIF, och den resulterade i den nya sektionen. Under 1940-talets isvintrar spelades det bandy på sjöisen i Gravarne, Väjern och Hasselösund. Men vintrarna var inte alltid att lita på då det gällde isläggning, som tur var borde man kanske tillägga, och bandyn förde stundtals en tynande tillvaro. Men intresset fanns och så fick då KIF en bandysektion. Laget spelade i Södra Bohusserien, vilken de gick igenom utan att förlora en enda match. Hemmamatcherna spelades på Långöns Vatten. Bandylaget åkte på matchdagens förmiddag iväg och sopade isen, sen hem igen för lite mat, och så tillbaka för match. Men vintrarna var ju som sagt lite ojämna, och intresset för bandyn dog ut i takt med plusgraderna. 1957 valdes sektionen för sista gången. En av initiativtagarna, Sylve Karlsson, fortsatte dock i Munkedals Idrottsförenings bandylag, vilket har tillgång till en landisbana. Men som en röd tråd genom referaten från den tiden går oron för isens vara eller inte vara. För vad hjälpte det väl att spola om det sedan inte frös till.